3års jubileum med LCHF.

Nu har det gått tre år sedan jag ändrade min kosthållning till Lchf. 

Vilket är en av de bästa valen jag gjort i mitt hittills 23 år långa liv.

 
FÖRSTA KONTAKT
Det var i mitten av 2010 som min syster gick på en kvällskurs om kost och hälsa, där hon fick upp ögonen för hur stor påverkan socker, kemikalier och onaturliga fetter gjorde på vår kropp. Till en början var jag inte särskilt intresserad för jag hade så mycket annat att fokusera på i min vardag, men efter att hon och mamma börjat må väldigt bra så ville jag veta mer. Jag läste boken "Dr Dahlqvist LCHF", och var såld direkt. Åkte hem till Oslo, tömde köket på alla klassiska kolhydratskällor, även alla buljonger, onaturliga kryddor och fabrikstillverkat. Nu var det dags att börja leva hälsosamt!!


VARFÖR?
Till skillnad från många som börjar äta enligt Lchf, så var viktminskning en av de sista anledningarna till mitt intresse. Jag såg mig själv normal viktig och stressade inte så mycket över utseendet, även några kilo mindre inte hade gjort fel. Min största motivation var faktiskt att mina framtida barn ska få födas friska och välmående. Lite långsiktigt tänkt, men o så viktigt.


BÖRJAN
Jag gick väldigt liberalt och höll inte på med något räknande eller förbud, utan såg det som en hälsosam livsstil. Undvek de klassiska kolhydratskällorna, inget hel eller halv fabrikat och inget light etc. Jag åt endel "vanlig" och dålig mat också, men inte till vardags.

Det första jag märkte av var att min huvudvärk i princip försvann, som jag tidigare haft dagligen i många år. Och iom att huvudvärken försvann, så blev humöret mycket bättre, sömnen bättre, prestationen, allt!
Jag fick en jämnare energi, till skillnad från tidigare då blodsockret hoppade upp och ner varannan timma. Jag har slutat få de där enorma hunger, och energibrist känslorna.


STRIKT
Efter två år med Lchf, så började jag fokusera allt mer på det kroppsliga. Förutom den dagliga träning och periodiskfasta, så började jag äta allt striktare. Uteslöt alla nötter, choklad, frukt, mejerier, rotfrukter, röda grönsaker mm. Började väga all mat och eftersträva hög ketos. Det gick till en början väldigt bra! Jag hade en god disiplin och tappade allt sötsug, matlust och hunger. Jag gick kanske upp i vikt, men kroppen blev fastare, och magen plattare.

Efter ett halvår strikt, så började pressen på mig själv stiga lite för högt. På sommaren kanske jag unnade mig frukt och glass, vilket resulterade i att jag gav upp motivationen och började frossa i allt jag inte ätit de tidigare månaderna. Mådde kasst både fysiskt och psykiskt, och levde änn striktare dagarna efter, tills det rann över igen. Och så höll på det på i några månader, och kroppen blev förstörd oerhört snabbt. +10 kg på vågen, eksem i ansiktet, kass kondis, ständigt magknip, kass självkänsla... listan kan göras lång.


NUTID
Så. nu står jag här. Tillbaka på ruta ett, fast med mycket kunskap i bagaget.
Jag vet nu att jag mår fysiskt väldigt bra av att äta strikt och mejerifritt. Men ifall psyket ska klara det, så måste det vara för min egen skull. ingen annans. Dock är min syn på mat ganska förstörd. Har man en gång börjat väga och räkna på mat, så ser man bara "kolhydrater/protein/fett/kcal" på tallriken.

Min inställning just nu inför framtiden är att jag kommer äta Lchf för resten av livet, liberalt, utan förbud och krav. Som en livsstil, eftersom jag mår bra av det både långsiktigt och kortsiktigt.